Runt bordet

av Maja

En annan form av bordsgemenskap är den praktik inom Catholic Worker som grundaren Peter Maurin (hans namn tåls att nämnas mer än en gång när man talar om CW) särskilt förespråkade: round table discussions. Då sitter man ner och pratar om viktiga saker, delar erfarenheter, idéer och tankar med varandra och lyssnar. Jag tror det har med icke-våld att göra, ett fredligt sätt att lösa konflikter på genom dialog, men också helt enkelt ”for the clarification of thought”. Jag gillar det. Vi har haft sådana diskussioner regelbundet i sommar (och inofficiella samtal i stort sätt varje dag) och jag har lärt mig så himla mycket.

Vi i kommuniteten har läst introduktionsdelen i ”Binding the Strongman” – en kommentar till Markusevangeliet skriven av Ched Myers. Katy kallar honom för ”Shane Claiborne on steriods”. Ikväll utgick vi ifrån ett stycke i Matt 25, The works of mercy, och hade ett samtal om immigration, asylsystem och att ta emot & att kasta ut. Vi har besök från Catholic Worker i Amsterdam så de delade sina erfarenheter och lämnade kvar orden ”att ta emot Jesus; det är han som knackar på dörren”. Efter samtalet kände jag mig förvirrad och handfallen inför denna komplexa verklighet. Att drömma om en planet utan nationsgränser där ingen är mer otillåten eller ovälkommen än nån annan (lite såsom jag gissar att Gud ser det) får man, men går det att öppna sina dörrar så villkorslöst? Är det det mest kärleksfulla eller rättvisa? Jag undrar.. Det är svårt att veta var man ska börja lösa upp trådarna i detta ”ruttna system” och vad man ska ha för åsikt i alla frågor.