Att blogga

av Maja

Som jag tidigare uttryckt, genom specifika inlägg eller längre frånvaro, tycker jag inte att det är helt enkelt att blogga. Det finns flera orsaker: blogosfären är en läskig plats, jag håller stenhårt på min integritet (på gott & ont, I guess) som är mycket mer värdefull än folks eventuella intresse för mig eller mitt liv, och så tycker jag faktiskt att det finns något fult i att blogga. Att ta sig själv på så stort allvar, det är inte helt ok… Men… nu ska jag jag göra mitt bästa för att blogga den här sommaren. Jag har börjat läsa Dorothy Days självbiografi (så ni har förhoppningsvis en liten redogörelse av denna kvinnas liv att vänta längre fram i sommar) och hon skriver precis i inledningen: ”Going to confession is hard. Writing a book is hard, because you are ‘giving yourself away’. But if you love, you want to give yourself. You write as you are impelled to write, about man is his problems, his relation to God and his fellows. You write about yourself because in the long run all man’s problem are the same, his human needs of sustenance and love.” (Jag skulle kunna fortsätta citera Dorothy Day resten av inlägget, men slutar där). Det är även svårt att blogga. En annan sak som jag kanske kan lära mig den här sommaren är att det inte är något dåligt att dela sina historier, utan tvärtom.

Blogging is to me, and has always been, slightly uncomfortable. Dorothy Day, the founder of Catholic Worker, also found it hard to write. But if we love, we want to give ourselves away. I hope I will learn this summer that sharing stories isn’t something bad at all.